1. Först läser jag den här grejen om att Pink har sex med sig själv och har svårt att låta bli att skratta. Rubriken, åh, rubriken. Den påminner så vackert om förra årets dag av obligatorisk sexualkunskap. På skolan jag går på utsätts tvåorna enligt tradition för en dag helt i rfsu:s tecken. Och i ett av rummen man slussades till möttes klassen av en herre beväpnad med ett antal mentometerknappar som han delade ut innan han placerade sig själv bakom maskinen som angav knapptryckarresultatet. Och en av hans frågor, som vi skulle svara på för att få någon slags åh, jag är inte onormal/ensam/blahblahblah-känsla, var "Hur många här i rummet har någon gång haft sex med sig själva?" Sex med sig själva. Haha. Hahaha. Sex med sig själva. Herregud. Varför? Varför var han tvungen att använda just de orden? För vad som kommer upp i huvudet är ungefär exakt vad Pink sysslar med i videon. Och. Ja. Det är ju inte helt realistiskt. Herregud, varför kunde inte karln bara kläckt ur sig "hur många i det här rummet har någon gång onanerat?" Jag menar. Hallå. Var det något missriktat försök att vara finkänslig? Trodde han att vi skulle bli generade om han använde det faktiska ordet för vad han menar? Bisarr fråga. Bisarr man. Bisarr dag. Bisarrt.
2. Sen läser jag det här. Om mannen med de många namnen. Vissa kallar honom Johan. Och jag tänker. VAD FAN. VAD FAN, FOLK. Vad är det för fel på er!? Okej. Fine. Man kan tycka en person är irriterande, man kan störa sig på någon trots att man inte har någon egentlig anledning. Vissa offentliga personer kanske man inte tycker är ett skänk från ovan, det är fullkomligt förståligt. Men vad gör man då? Ingenting. Man bryr sig inte om vad den gör, när den gör den, hur den gör det. Och om man bryr sig så ignorerar man det faktum att man bryr sig. Och låter personen vara. Så länge den inte gör något helt fucked up, typ går och skjuter en barnfamilj på en supermarknad. Då kanske man blir upprörd och hojtar lite lätt om att personen är en jävla idiot som bör spärras in på en anstalt där solen aldrig skiner. Men. Det är fan inte friskt att resonera "jag tycker du sjunger kasst, jag hatar dina byxor, du är bög, du är ful, du är [infoga vanlig populär korkad jävla kommentar här], JAG SKA TA FRAM MOTORSÅGEN OCH HUNTA YOU DOWN AND KILL YOU!" Precis som det inte är friskt att gå in och lämna anonyma hatiska kommentarer på random bloggar, bara för att kanalisera den egna galenskapen. Det är inte rimligt och det är fanimig inte okej. Tomma (?) hot på internet. Mordhot. Herregud. Förstå, det är er det är fel på. Inte den, eller dem, ni attackerar.
Det här kan tyckas osammanhängande och virrigt och svamlande och okonkret. Men hur som helst. Just nu, i all hast, kände jag att det behövde sägas. Ja, både det om sex med sig själv och det om jävla idioter som borde skaffa hjälp. Tack för mig.
söndag 30 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
herregud, ja håller helt me dej på båda punkterna. man undrar va fan de e som pågår i en persons huvud när man börjar mordhota någon för att man tycker att han sjunger dåligt, är ful eller liknande. fy fan...
By the way, jag älskar din blogg.
/Linda (språkresan)
Linda: Det är helt absurt, det där. Störda människor.
Och gud vad glad jag blir, kul att du gillar bloggen! Pusspuss
Skicka en kommentar